Jag tog en sista titt i spegeln innan jag gick ut. Allting satt perfekt, till och med den där svarta klänning som jag varit tvungen att sy upp. Mina kinder var lagomt rosa och håret var perfekt lockat. Det skulle bli en bra kväll, det visste jag.

 

Jag kollade på klockan, redan halv 7. Jag skulle möta upp Emma vid baren om en halvtimme. Jag låste dörren till mitt hotellrum och skyndade mig där ifrån. Självklart regnade det ute, så gick så  nära husen som möjligt för att söka tak. Mina fötter skavde redan i de höga klackarna jag tvingat ner dem i. 

 

Jag gick in i den lilla baren och satte mig. Ingen Emma. Jag suckade och kollade runt. Det var dött, bara några gamla gubbar som gapade från ena hörnet. 

 

Det plingade till i dörren och en ung kille kom in. Han hade brunt lockigt hår. Jag såg inte hans ansikte eftersom han tittade ner i marken. Han satte sig på stolen bredvid mig och beställde en drink. Nu såg jag hans ansikte, jag försökte att inte kolla men han var så vacker. Han kom på mig med att stirra och kollade upp. Jag tittade fort bort åt andra hållet och kände hur mina kinder blev varma. Kände jag inte igen honom från någonstans? Jag insåg att jag inte kunde kolla bort föralltid så jag vände mig sakta tillbaka. Han log. 

''I'm Harry'' sa han och räckte fram handen. 

''Sophie'' svarade jag och skakade hans hand.

Han log, men det var någonting som fattades. Hans läppar kanske log, men hans ögon såg sorgsna ut.

''So what brings you here all alone?'' fortsatte han och kollade ner i sin drink. 

''I'm waiting for my friend'' svarade jag fort ''what about you?''

''Nothing really'' sa han och kollade bort. Antagligen för att det var något han döljde.

''I can tell that you're lying'' sa jag och han vände sig mot mig igen.

''I'm in a fight with my... uhm friend'' 

''I'm sorry, I hope it will get better'' var det ända jag fick fram.

''Yeah..'' sa han och drack det sista av sin drink och beställde en ny. 

 

Emma dök inte upp och Harry drack bara mer och mer. Vi pratade inte så mycket, men vi sa någon mening här och där. Klockan var nu 10. Jag skulle precis resa mig och börja gå tillbaka till hotellet när jag kollade på Harry som låg och sov över bar disken. Jag visste att jag inte bara kunde lämna honom där. Jag skakde försiktigt på honom. Han kollade upp på mig och log, men jag såg att han var helt borta. 

''Where do you live?'' frågade jag och hoppades på att det inte var allt för långt bort.

''With my friend.. who i'm in a fight with.. I'd rather stay here'' svarade han och stängde ögonen igen.

''Come here'' sa jag och försökte bära upp honom på sina fötter. Han förstod vad jag försökre göra och ställde sig upp. Han snubblade till. Jag tog min arm runt hans midja i ett stadigt grepp så att han inte skulle ramla. Han sa ingenting utan vi bara gick därifrån. 

 

Jag la ner honom i min säng med kläderna på och han klagade inte. Han hade gråtit hela vägen till hotellet. Jag stoppade om honom och han somnade direkt. Jag tog filten som låg på sängen och la mig på golvet. Så här hade jag aldrig trott att kvällen skulle bli.